20 mars

På nåt sätt känns det bra att sälja tidningen. Det känns liksom som jag är närmare honom då, jag vet att imorgon kommer han att öppna samma brevlådelock som jag. Kanske ramlar samma lock av för honom som för mig. Välter bilen tror jag ju inte han gör förstås, nej det finns vissa olikheter. Jag har det jobbigare. Tror nästan jag vill bli brevbärare. Säkert ett kul jobb. Och man har ju lite erfarenhet... Hur utbildar man sig till det? Skulle jag säga till nån att jag ville bli det skulle de skratta ihjäl sig. Sen är frågan: skulle jag vilja bli brevbärare på nåt annat ställe? Svaret blir betydligt tveksammare, men visst det skulle nog va kul.

Fy sjutton vad jag älskar HONOM. Jag har så svårt att tänka mig att jag ska sluta med det. Nej det borde inte kunna gå. Bara tanken på honom åkande i en gul bil får mig att, ja jag vet inte. Jag blir helt knäpp.

I ett ögonblick som får hjärtat att slå dubbelslag ser jag den gula bilen komma emot mig, och ja, jag vet att det är du som sitter i.

Klockan är bara halvåtta. Det har varit en lång dag, och det känns som den är halvtio ungefär. Maria har varit här hela dan nästan. Det var så skönt när hon gick, äntligen fick jag släppa fram mina känslor, från hjärnan till fingrarna till pennan till pappret. Fördelen med att vara omöjligt kär är att man inte behöver va rädd att det är obesvarat. Man VET att det är det, man slipper hoppas att han också är kär. Men visst tänker jag att när jag vuxit ikapp honom lite mer så... Nej det är en omöjlig tanke även om den är skön.
Jag älskar honom så mycket.
I LOVE INGVAR!!!!!

När jag tar fram den här boken, då vet jag aldrig vad jag ska skriva men sen kommer allt, så fort jag slår upp den. Jag skulle vilja skriva en novell om det här. Men noveller måste ha ett slut. Och så vet jag ju inte hur lång den blir. Den sanna faktan att jag kommer att sluta älska honom vill jag inte tro på. Jag kommer att sluta älska honom. Men nu känns det som om jag jobbat mig in i min kärlek, och den kommer aldrig att spricka så länge jag vill vara kvar här. Just nu är jag bara glad. nästan bara glad. Jag njuter av att tänka på honom och är den i familjen som varit på bäst humör den här helgen. Njuter är inte rätta ordet. Nu ska jag tänka lite till.