26 mars

Hemma från hajken. Trött. Det är så märkligt, jag kan omöjligt koppla ifrån honom fast jag är fullt sysselsatt. Hela tiden tänker jag att tänk om det där är han, tänk om jag skulle se han då, tänk om...
Tänk vad han gjort mitt liv värdefullt. Nu kan jag längta och längta och längta och jag vet att dagen kommer då jag får se honom. Ja mitt liv är verkligen JÄTTEVÄRT att leva. För han finns på samma jord som jag, ja kanske inte mer än några km ifrån mig, vad vet jag? Ja just det, vad vet jag? Inte ett skit. Vad ska jag göra för att få veta? Jag kan ju inte fråga nån. Om jag skulle sova hos mormor på påsklovet, då kanske jag skulle se hur han kom till posten, och varifrån. Misstänker att han bor här i byn. Men säker kan man nog ej vara. Mormor kan vara en plan...

Fy 17. En knäpp sak. Jag kollar alltid lite extra när det är en bild på Jason Priestly i nån tidning. Jag måste. För han är så snygg? Nja. Bara om man lägger handen för övre halvan av hans ansikte. Aldrig nånsin har jag tyckt han var snygg. Inte förrän jag såg på Beverly hills med Maria, och upptäckte att hans leende var ju precis som Hans. Det betyder att jag hädanefter tycker Jasons mun är snygg. Men missförstå mig inte. Bara hans leende. Och det är ändå inte på långa vägar som Ingvars, absolut inte. Jason Priestly är skitful! Utom möjligen hans mun när han ler. Och bara ibland. Ibland kan jag inte se nån likhet alls.
Nu ska jag nog sleepa.