Kanske handlar det om att våga

18 februari

Hela tiden är han så nära ytan, jag hör mig tänka, ibland säga, hans namn i alla sammanhang. Det stör mig att det ska vara så. Det är ju så fruktansvärt härligt att vara kär, egentligen. Så vill jag känna nån gång.

Jag drömmer och tänker, så mycket kan jag unna mig. Är det allt jag får? Ska det vara så omöjligt när det funkar för alla andra? Ibland tänker jag att jag har mig själv att skylla kanske. Kanske skulle det inte alls vara omöjligt, kanske handlar det om att våga. Leker med tankarna att jag vågar, och tittar på följderna som på en film. De fina och bra filmerna kan jag se flera gånger om. Men det är inte de trovärdigaste.

Jag är hur som helst dum som ligger och tänker NU. Nu när jag har helknäpp distans till det, som gör att jag blir snurrig i skallen.