När han lyssnar på mina bästa skivor

6 februari

Jag tycker så mycket om honom, jag är ju inte kär, nu känns det väl mer som då, innan jag fick förälskelserus över mig. Han är bara så mysig som person. Det borde finnas en massa saker jag skulle kunna irritera mig på vad gäller honom, så jag antar att jag avslöjar mig själv där, när jag inte kommer på nåt. Då är jag väl lite kär då.

Jag blir svartsjuk på honom när han lyssnar på mina bästa skivor inne på sitt rum. Är inte det ett märkligt fenomen? Sen är jag ju svartsjuk när han pratar med folk som är roligare än mig, det får jag ju lära mig leva med, jo, det har jag ju lärt mig för längesen. Åh vad svammel.

Jag gillar honom starkt. Undrar om han kan tänka sig det eller om han skulle bli skitförvånad? Skulle han gilla det, eller bara sucka åt det? Det är inte värt att ta reda på, det har jag ju bestämt.