Tumcancer

20 december

Åkte med mamma hem på morgonen, när hon och Henrik for till vardagen. Jag var på sköterskemottagningen och blev av med min cancer som jag vetat att jag haft i två månader. Det är bara vårtor som klumpat ihop sig på min tummes nagelband.

Visst lät tumcancer lite långsökt, men jag var ju helt säker på det, så säker att jag var livrädd för att kolla upp det, och trängde bort tankarna så gott jag kunde. Hade bestämt mig för att kolla upp det på jullovet, och var nu inriktad på ett hemskt tragiskt jullov. Till och med min självmordsmetod, om det skulle behövas, var ju noga uttänkt. Dricka sig lagom full och lägga sig ute i snön och må bra tills man somnar. Helt skitbra. Men jag får väl utnyttja det nån annan gång då.

Har tagit det enormt lugnt idag. Skrivit lite, sett en hel del på tv, läst en massa gamla dagböcker, varit osocial. Idag för exakt 13 år sen tittade jag på julkalendern, och min kompis fick lyssna på band medan vi åt frukost. Man borde verkligen ha skrivit mycket mer dagbok, det är så bra!

Jag har börjat tänka på att skriva en hästbok. När jag nu inte är dödligt sjuk kan jag ju faktiskt tänka på framtiden.