Jag längtar bara framåt

9 september

Vi satt i soffan med täckena till tre ungefär. Det var rätt skönt. Såg på Vita lögner och sånt. Passade bra till min förkylning. Sen for jag och Tessa tillbaka med gårdagens film, handlade godis och så. Jag lagade käk, vårrullar. Och sen blev det soffan igen. Drack lite sprit, Carin skulle ut.

Än mer förkyld, dags för bröstvärk och hosta, så jag har gillat denna slöa dag medan Tessa har klagat över rastlöshet. Jag förstår ju henne. Jag åker hit och är helt inställd på en period av ensamhet innan rätt kompisar hittas, och tycker att det är bara att ta det lugnt, och helt okej nu när man ändå har folk runt sig. Hon har för första gången åkt ifrån sitt fasta kompisgäng. Klart det måste kännas konstigt och hopplöst. Känns fint för mig att ändå vara lite erfaren, kunna ta det hela med ro.

 Jag längtar inte bakåt eller hem längre, som första kvällarna, jag längtar bara framåt. Studentrum, nya folk, Emma och Ulrika som kommer i samma veva. Och alltid har man folk man kan hälsa på också, i städer runt om. Ska bjuda hit wiengänget sen jag flyttat. Jorå, det här blir nog bra ändå.

Idag har jag ringt och sagt ifrån Thengill. Det tog emot. Han var så fin, ägaren verkade sjysst och så. Men jag vet hur jag är, jag skulle kunna lessna efter ett par månader, och sen fortsätta mest för att vara snäll, med att slänga ut totalt kanske tusen spänn i månaden på nåt som blir en plikt. Bättre då att vänta och se om jag hittar det där perfekta islandsstallet med trevliga människor och en fin pålle som inte är alltför dyr att låna. Och annars ett ställe som ger lektioner. Det är ju faktiskt skitkul med ridlektioner också. Dock dyrt. Men att få prova nya spännande hästar, verkligen rida, snacka islandshäst, det längtar jag efter.