Söt på ett så omedvetet sätt

8 oktober

Seg skolförmiddag, tjafsig stadsgrejardag. Hämtade ut lite kort idag, de blev väl okej en del, sådär som det brukar vara. Två på Håkan där är så söt att man dreglar, och det gör jag sjukt mycket. Fattar inte vad det är med honom. Han är söt på ett så omedvetet sätt. När Kristian är söt så gör han sig sån, Håkan är söt för att han är lite sådär bortkommen till sättet, och det väljer han ju inte att vara...

Träffade kompisar och stressade iväg till rep. Halvsegt med första bandet, ganska otight och dåligt med det andra. Brorsan mår förresten väldigt dåligt igen, men han kom på repet, kändes bra. Det känns jobbigt att han mår så skit, särkilt som jag ska resa bort.

Det funkar bra att träffa Kristian. Oroväckande bra. Jag är väl inte kär längre. Men vad är kär?