Det blinda dumhuvet

22 maj

Dagssoundtrack: Center of the universe / Giant sand

Ok dag. Han hade lunch samtidigt. Draman var skitkul, sista gången. Gick till bussen samtidigt som han. Han ser mig inte.

Inte har det dumhuvet märkt mig heller. Gick bredvid, framför, och bakom honom på väg till bussen, och det KÄNDES så tydligt att han inte visste om min existens. Imorrn är det torsdag, samma lunch, men inte sjutton kommer det att utgöra nån förändring heller. Han märker inte hur jag kollar på honom. Han kommer aldrig att märka det.
Idag borde jag såklart ha tagit i av alla krafter för att glo på honom så mycket som möjligt, få honom att fatta att JAG KOLLAR IN HONOM, JUST HONOM, JUST JAG. Men det skulle ha sett mycket dumt ut. Om man ser synen framför sig, ett par killar går nerför en backe, och en tjej de inte känner går jämsides med dom, med sitt huvud stelt åt sidan åt deras håll, glor på den ene av dom med stadig blick, sekund efter sekund nerför backen.
Jo, det hade sett mycket dumt ut. Men jag hade nog kunnat kolla LITE mer än jag gjorde i alla fall. Jag var rätt omodig idag. Men vad gör det egentligen för skillnad? Han ser ju så sällan åt mitt håll det blinda dumhuvet.

Hur blir det efter sommarlovet? Jag måste ha glömt honom då, annars blir det här sommarlovet alltför tungt att kämpa sig igenom. Det blir nog nån fade out av nåt slag, skulle tro att han är ute ur min skalle redan ett par veckor efter skolans slut. Det brukar väl funka så, och det är ju tur.