...men jag vet inte vad hon heter

9 december

Dagssoundtrack: Moments / Red house painters

Lite nervös, men inget farligt har ju hänt. Normal skoldag. Snackade med Nicole, är det verkligen MIG han vet om?

Dagen har ju trots allt inte varit så farlig. Visst var jag dönervös först och vågade inte se honom, men jag lugnade mig snart. Allt var ju som vanligt. Han var precis som vanligt. Enda skillnaden var ju att JAG visste att han visste.
Så blev jag lite skräckslaget tveksam när jag pratade med Nicole. Paul hade tydligen sagt "jag vet en som gillar mig, men jag vet inte vad hon heter". Paul borde rimligtvis veta mitt namn ifall han hade minsta intresse att ta reda på det, eller bara lite uppsnappningsförmåga. Men Nicole sa att det kunde va att han inte ville säga det till Jessica. Sen hade han tydligen vetat om det länge. Han var nog smickrad, och lite fundersam, och tyckte det var lite kul, sa Nicole.

Men jag kan inte riktigt ta till mig det där. Jag MÅSTE få veta säkert om det är mig det handlar om. Vore det nån annan som gillar honom, och han inte märkt mig överhuvudtaget, skulle jag nog vilja dö. Men jag lär få veta snart. Nicole skulle fråga Jessica. Bara det inte blir nåt pinsamt strul av det här, det skulle ju inte va kul om Paul fick reda på att jag håller på och försöker få upplysningar om hur han ser på mig.

"Har vetat det länge". Hur länge då i såna fall? Knappast längre än 2 månader, för jag var väldigt försiktigt först.
VAD JAG ÖNSKAR ATT DET ÄR MIG HAN VET OM.