Dom jag är lite kär i

12 april

Det blev en bra dag. Vi for till havet, till en sjysst liten strand. Hade med oss djembe och akustiska gitarrer, och solen sken helt perfekt. Vi körde inte låtarna så perfekt, men hade kul. Blev inte inlåsta bakom vägbommen heller, men det hade nog varit lite spännande.

Ikväll har jag snackat med Maria, lagat käk, chattat med Thomas, lirat lite, haft icq-kul med Henrik, fast vi tyvärr inte fick det att funka så att vi kunde börja prata med moderater. Nyfikade mig lite på Thomas ikväll i alla fall. Tjejen, Saskia, är tydligen 27 år, feminist, vegetarian, (Såklart, sa Thomas), konstmänniska från Sthlm. Det var rätt kul att ha ett snack med honom igen.

Både pappa och mamma har ju undrat som vanligt ifall jag fortfarande känner nåt för Kristian och så. Och det är väl klart jag gör på nåt vis, men... Jag är ju inte alls kär... men så började jag tänka att kär är väl inget antingen eller, utan en gradfråga, och då är man väl mer eller mindre kär i alla? Så tänkte jag lite till och kom på att nä. Så är det inte. Inte alla. Dom jag är lite kär i är bara Johannes, Kristian, Rut, och Jenny lite kanske. För jag skulle aldrig kunna säga att jag var lite gradfrågekär i typ Jane, Tuva-Li, Håkan eller Kalle. Så det finns ju ett antingen eller, men vad jag inte fattar är var den spontana känslan finns som binder samman Johannes, Kristian, Rut och Jenny. Jag känner ju på så totalt olika sätt för var och en av dom.
Johannes, som jag är uppspökat låtsasförälskad i, och tänker på fast jag aldrig träffar honom, Kristian som jag avattraherat men fortfarande blir barnsligt glad så fort han verkar uppskatta mig, Rut som jag bara kommer på att jag tycker så skitmycket om när vi har ölat tillsammans, och Jenny, som finns där nånstans med alla djuren, och bara är så skitbra att jag blir glad av att tänka på henne. Vad är det som binder dem samman?
Eller så måste det inte vara så, man kan kanske vara kär på helt olika sätt. Klart är att graderna är låga för alla. Och det finns bara en person där det finns nån egentlig stigningspotential. Fast det tror jag väl inte heller. Jag bara vill det.