Rätt vad det är knackar han på dörren och står och ser söt ut

2 april

Det blev en lugn dag. Var ute i solen, blev lite klippt av Karin. Tog en promenad till sjön med Jane. Sen blev eftermiddan och kvällen fortsatt soft, matlag och lite kortspel. Och en massa planering av finlandsfärjetemafesten som vi ska ha... En superidé, jag kläckte den. Nu ska jag nog plugga lite.

Kristian svarade aldrig på mitt mess, han har väl inte fått det, eller så är han för upptagen. Kan inte hjälpa att jag blir lite sur om det är så. Han har verkligen förmåga att bli som uppslukad av jorden emellanåt, sen rätt vad det är knackar han på dörren och står och ser söt ut. Tänk vad sjysst om jag nån gång skulle ha nån kille på rummet när han kom drällande... Det är fortfarande så att en del i mitt killsuktande är tillfredsställelsen i att låta Kristian få veta att jag har nån. Som om han skulle bry sig. Men ändå. Det är en del i det. Som att jag fortfarande vill bevisa nåt, komma ur det underläge jag råkade få när vi bröt och tiden efter, men det går ju inte att komma ifrån nåt som varit.

Undrar om Thomas tyckte det var jätteskönt att vara där med en tjej på festen hos Märit. Jag unnar honom det i så fall, helt klart. Det lustiga är att i och med att jag såg det, så har hela Thomasgrejen stigigt lite för mig. Har kanske också lite att göra med att jag läst igenom icq-loggen. Men jag minns nu att det var ju ändå rätt bra. Det var väldigt skönt att ha Thomas. Ska bli så skönt när det väl händer nåt igen med nån... Men det är det som är stora skillnaden nu jämfört med för några år sen. Då tänkte jag OM det händer, och kände mig helt oviss, nu vet jag ju att det nog inte dröjer så där väldigt länge... Så jag kan njuta mer av tanken.