Sjukt svartsjuk just nu.

13 maj

Miguel var riktigt jobbig på gruppdiskussionen idag, fejkade åsikter och tyckte det var skitkul när vi seriöst gick in och argumenterade... Jag tror inte jag gillar honom så mycket trots allt.
Sen var Lars skön på föreläsningen som vanligt, han är så bra, och snackar så rolig göteborgsengelska.

Hemma tog jag tag i kollektivkollerna fast jag borde kommenderat Kalle. Tre tjejer som kommer på måndag, en Linnéa som lät vanlig, en Alice som lät liten och söt och ny i stan, och en Linda som lät sjysst och socialt kompetent, sådär gladtrevlig. Kan nån av dem bli vår sambo? Det är lite spännande. Nu när det känns som att det löser sig snart tycker jag det.

Sen kom Kristian hit, och vi fikade snackade ett par timmar, och jag fattar inte vad det är frågan om, men jag är sjukt svartsjuk just nu. Måste bero på att jag känt på sistone att jag har fått väldigt mycket mindre av hans tid än jag velat. Att jag verkligen längtat efter att få hänga ett längre tag, men att det aldrig blivit av. Och då känns det skitjobbigt när han pratar om att han ska åka och spela dataspel med Zacary i 6 timmar, och att han brukar hänga med en ny kompis på humanisten, sitta och dricka te när man borde göra nåt vettigare. Och henne ska han kanske dra till Finland med... Och snart kommer ju Teresa tillbaks till stan också. Är det nåt slags bakslag nu igen alltså? Hur länge ska de hålla på och komma? Tills han inte existerar i mitt liv längre? Men ta och dra nån gång då.