Detta är så stört

30 mars

Tog en promenad efter frukost, upp på berget. Sen var det inspelning (inte mycket gjort), och rep med andra bandet. Känns skönt att alltid ha en väntande glad hund när man kommer hem.

Nu har jag blivit så stört fixerad vid den här grejen "hitta snackläge". Men ibland när vi hänger tänker jag också "äsch, låt det bara fortsätta så här, det är väl ändå bekvämast?" Men när vi inte ses och jag går loss i tramstankar, då är det obekvämt. Jag skulle behöva spara tid också. Jag tycker ju nästan ibland att det är skönt när han är borta så att jag kan göra vad jag vill och slippa bry mig om chanser att umgås med honom. Åh, detta är så STÖRT fattar jag nu när jag läser vad jag skriver. Kräks.