bob hund och identitetskris

15 september

Dagssoundtrack:Mer än så kan ingen bli / bob hund

Körde tidningen, sov sen till tre. Har lite identitetskrisdåligt humör. Städat en del, byggt på Henriks små möbler.
Dagens klapp: bob hund
Dagens rapp: mig

Vad enormt det var igår kväll.
Helt suveränt.
Jag är ännu salig (och det piper ännu lite för mycket i örona).
Förut gillade jag bob hund. Efter detta avgudar jag dom.
Åsa tyckte det var ganska okej hon också.

Två från skolan var där, en ful samhällare, och Axel i Åsas och Pauls klass. Axel är fruktansvärt översöt... Han är inte någon för mig att gå och bli kär i direkt. Han är inte så värst kompis med Paul heller, så jag vet inte varför jag är lite nöjd med att Axel antagligen lagt lite märke till mig nu.

Jag genomgår för tillfället en identitetskris. Jag vet inte vem jag är. Jag vill vara mig själv. Jag vill inte vara en kopia av min bror vad gäller musiksmak och klädstil. Ändå skulle jag nu aldrig kunna sätta på mig vissa av de kläderna jag hade förut, även om jag då var mera mig själv.
Jag får panik. Vem är jag? Varför har jag ingen egen stil? Varför kör jag bara med ett abnormt plankande av min brorsa? Vad är det för fel på mig? Gör jag rätt? Hade det varit bättre, mera starkt, att fortsätta med mina vanliga tråkiga kläder som jag numera tycker är ganska fula?
Tycker folk att jag är en tönt när jag har Nils-kläder? Då har de så rätt. Jag är en tönt!
Jag är en stor jävla tönt!
Jag saknar stil!
Kommer jag någonsin att hitta mig själv?