Underbart att känna sig okej

29 september

Dagssoundtrack: Thirty-three / Smashing pumpkins

Tidningskörning, sen läste jag. Sen var det dags för mat och havsutflykt. Mysigt. Slöig kväll, fixat tidningsreturer. Jag är kär.
Dagens klapp: Havet
Dagens rapp: tidningen

Det är kul att gå i skolan nu.
Läget är annorlunda jämfört med i ettan, en förändring jag inte hade gissat på. Att jag skulle börja vara med Åsa så här mycket... Att jag skulle bli bra kompis med Ingrid... Att jag skulle ha så här stort musikintresse... Det hade jag inte gissat i våras. Visst tänkte jag att det nog skulle vara lite förändrat efter sommaren, men så här...
Jag mår bra i alla fall. Jag vet var jag har mig själv, och jag står inte längre i nån nertryckt beroendeställning till klasskompisgänget, som jag gjorde förut, och ju mådde så dåligt åt ibland. Jag känner mig säkrare på mig själv nu. Jag känner mig okej. Det är underbart att känna sig okej. Och kanske är jag till och med snart så okej att jag inte längre är en sån där tönt som går omkring och är kär i en kille man aldrig pratat med.
Faktiskt är det nog bara en tidsfråga, förhoppningsvis, innan Paul kommer att säga nåt till mig. Nån gång när jag är med Åsa på musikgården kommer ju han att vara i närheten. Nån gång ser han väl mig spela, och kanske lägger han in nån kommentar då. Ja, om livet fortgår som det gjort kommer jag att få se mer och mer av Paul, och han kommer väl att veta lite vem jag är.
Men sen då?
Vad ska jag ha som mål sen?
Även om han nån gång i framtiden kanske till och med vet mitt namn kommer han aldrig att märka att jag finns riktigt. Han kommer aldrig att se mig.
Men jag är kär nu.
Jag är dödligt kär.
Och killen jag är dödligt kär i vet åtminstone om att jag är kompis med en i hans klass. Mer än jag kunnat drömma om förra terminen.

SÖNDAGKVÄLL
Det är måndag imorgon
Då ska jag spana på Paul
prata musik med Åsa
plåga nån lärare om nyckar till musiksalen
Men måndag känns trist
Det är torsdagen som hägrar
Jag ska vara på musikgården
och han kanske är där.