Väldigt jättespännande

18 mars

Dagssoundtrack: Revisited/the Bear Quartet

Vanliga lektioner. Väldigt jättevanliga. Bara sett tvåisen idag. Men han känns fullt tillräcklig nu. Till mormor, och hemma, tv och musik.

Oj. Det passar inte så bra att ha Fugazi på när man skriver dagbok. Då ska det ju va nåt lugnt och skönt, typ Bear Quartet. Men det är ok. Svårt att koppla av och uttrycka sig bara.

Vad gäller Hans är jag nu tillbaka till ungefär 25:e november, fast det är han nu, i stället för Paul. Går omkring och hajar till av att se honom, och gillar det.
Vad gäller Paul vet jag ju inte. Att jag reagerar med varmgrader vet jag, frågan är bara hur många. Frågan är om Hans bara är en avstickare. Det är väldigt troligt. Men tanken på Paul bleker inte längre den andre. Däremot bleker han Paul. Så känns det nu, och det är ju egentligen förbannat skrattretande att jag ska sitta här och analysera i småsaker. Ett par killar som jag kollar in litegrann. Men har man inte sådär fantastiskt mycket spännande saker, då får man väl skapa sig spänningar, av det lilla man har, söta pojkar som lyser upp vardagen när dom råkar se en i ögona en halvsekund. När inget annat finns blir det spännande nog.
Varför annars denna bok?

Nästa väldigt jättespännande punkt blir alltså "vem vinner?" Och det blir Paul. Nästan säker, fastän det inte känns så.