Näe... nja... näe...

7 mars

Seg upp. Segt äg-möte. Sen skrev jag lite innan översättningsteorin och upptäckte att min koncentrationsförmåga börjat komma tillbaka. Ingen Axel var på lektionen, jag och Viktoria var lite sura, men så på rasten såg vi honom sitta i cafeterian. "Vaddå, har vi lektion nu?" Sån koll killen har. Jobbade med biluppgiften länge. Jag och Axel var som vanligt mot varann. Förstås. Och jag satt där och tänkte  "näe... nja... näe... jag känner faktiskt inget..." så trots att jag hade alla chanser till ett deeptalk sen blev det inget av. För man kan ju inte säga att man är intresserad när man inte är det. Vad konstig jag är! Sen när vi stack åt varsitt håll tyckte jag ju det var skittråkigt och jag längtar ju efter att träffa honom igen. Kan det vara så att jag tycker mycket om honom utan att vara tänd på honom? Mysko i alla fall. Är väl bra att kunna koncentrera sig i alla fall. Fast trist.

Min diskett pajade. Skitkul.