Sista föreläsningen var trist

31 maj

Vaknade halvnio, utsövd. Sjukt. Spelade rätt mycket gitarr. Sista föreläsningen var trist. Få folk där, normal halvtrist rast. Okej, det var det, det lingvistiska året. Kändes lite smådeppigt.

Fixade strips och burgare hemma. Var på kvällsföreläsningen, den sista här med. Babbel och så, sen var vi och drack öl och det var supertrevligt. Och sen blir det sådär "okej, vi ses väl, stan är ju så liten", och det känns trist. Tog ett par gudomliga mackor hemma efter femölarn, och chattade några ord med Thomas. Det är knäppt och dumt och fånigt, han vill så gärna ta en öl med mig, och jag skulle så gärna ta en öl med honom, men jag vet hur det skulle sluta och att det vore varken bra eller sjysst. Är en rätt knepig situation ändå.