Äkta popstjärnetankar

30 september

Igår blev en värsta ångestdag, och ångesten är inte över, men jag tror helt klart att den lugnar sig bara jag kommer igång att jobba, blir varm i kläderna och slutar spänna mig.

Idag var jag, brorsan, Eira och Johanna och såg Gitarrmongot. Kluven känsla. Men den var rolig att se.

Nåt som börjar leta sig in i dagdrömmeriet nu är faktiskt äkta popstjärnetankar… Tänker på när folk känner igen mig på vagnen, pratar om mig, nöjt berättar att de känner mig, att de hånglat med mig nån gång, att de spelat ihop med mig, att de sett mig spela med mitt gamla band... det är rätt roligt.