25 oktober
Ja det har väl varit lite väl, men jag kan använda tankelekar till att betrygga mig att det lugnt inte är nån fara. I den hypotetiska situationen att det skulle bli nåt och att jag skulle behöva klura ut vad jag ville med det, skulle jag få ren panik. Klart jag inte vill nåt sånt. Det är som vanligt, det handlar om attraktion, spänningssug, bekräftelsebehov. Ingenting annat.
Skulle skitgärna hångla med honom. Skulle skitgärna se en pågångsituation, men allt efter pågång är ju bara trams, det finns inte ens, det vet jag ju.
Riket är grymt bra!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar