måndag 16 januari 2012

Har han sagt det?

16 januari

Dagssoundtrack: Alexandra / Granfaloon bus

Normala lektioner. Jätteotrevlig gympa, ska hitta på nåt styrketräningsprogram. Var med Maria tills bussen kom. Åkte hem och slöade bara. Maria ringde, har undanhållit information.

Idag har Paul haft exakt varenda rast samtidigt som mig tror jag. Jag gillar det trots att jag inte borde.
När jag satt med Åsa och pratade i morse kom han plötsligt och satte sig på samma bänk. Han brukar ju va sen på torsdagar så jag skvätte till litegrann. Sen var det dags att gå och hämta tyskaböckerna. Jag måste vänja mig vid det där, klara av att snacka med Åsa utan att skämmas ihjäl över att han är i närheten. Måste lära mig.
När jag varit på svenskan och vände mig om där vid mitt skåp råkade jag hamna rakt in i ett par ögon. På andra sidan glasrutan, i cafeterian, satt Paul och flinade åt nånting. Jag vände mig blixtsnabbt om igen och stod sen med ryggen mot honom och kände mig besvärad.
Men på något vis sörjer jag den tiden när jag kunde tillåta mig själv att hålla min blick kvar. Han är så fin. Viljan att se på honom, dra in honom helt och hållet i mina ögon, den viljan finns kvar.
Trots att jag visste exakt vad han tänkte där på andra sidan glasrutan gillade jag det lilla momentet av oförutsedd ögonkontakt.
Men jag vet ju. Jag vet att jag ska ge upp och sluta tänka på honom.
Jag vet. Men jag tänker på honom.
Tänker på hans ögon, och hans söta flin, hans sätt att gå, hans långa hår. Kanske måste det ha sin tid. Jag är kär i Paul just nu. En vacker dag upptäcker jag att jag inte längre är det.

JÄVLA MARIA!
Undanhålla mig information på det där sättet. Just nu är jag enormt glad att Maria är en person som inte slänger glädjande kommentarer omkring sig i onödan. För jag vet att jag kan tro henne nu, hon skulle aldrig säga nåt sånt här bara för att va snäll.
Jag och hon satt nyss och pratade killar i telefonen. Vi pratade om att även om en kille inte vore nån skönhet skulle man nog kunna bli kär i honom om han visade att han gillade en. "Men så tycker nog inte killar lika ofta" trodde Maria. "De är nog lite mer 'usch vilken ful tjej". Jag nickade för mig själv. "Som Paul då..." sa jag.
"Näe! Så tycker inte Paul!" sa Maria med stort eftertryck. "Han tycker du är ganska fin".
Eld. Vad jag brann.
"Va? Har han sagt det? Är det sant?" Hela jag var i förvåningsuppror. Men Maria insisterade. Jodå, han hade sagt till Nicole att det inte alls var nåt fel på mig, det var bara så att han inte var kär.

Jag vet en som kommer att sova gott i natt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar