Alla låtar var plötsligt mycket bättre och roligare

17 september

Jag fattar inte, har hållit på i snart en vecka nu med att sakna Kristian alldeles för mycket och tänka på hur trevligt det var att vara tillsammans med honom. Men hur trevligt skulle det vara nu när han inte skulle ha tid med ett skit? Och jag skulle få del av hans prestationsångest och jag skulle tänka på att han nog skulle dra efter jul, och jag skulle stolt försöka inte bry mig ett skit mitt i frustrationen. Näe... Men jag känner mig väl helt enkelt ganska ensam just nu.

(senare)
Efter rep mådde jag bra mycket bättre. Det bara storflöt idag. Körde Arna, Your bitter end, Flickan självklar, Love is hell, och Take it back och det lyfte enormt, alla låtar var plötsligt mycket bättre och roligare, mycket tack vare Julies bas.

Sen for vi hem och jag käkade skorpor och snackade ett bra tag med Håkan och Maria, och så småningom Emma. Vad jag gillar Maria, så dumt att hon flyttar. Och vilken perfekt kollektivmänniska Håkan är. Verkar bry sig på rätt sätt, lagom social, svår att störa och svår att störa sig på. Jag kommer att tycka mycket om honom tror jag, bara lite stelhet som ska bort. Känns inte som att jag bör sabba det med nåt dumt. Men FINNS det människor som verkligen kan tänka klokt om sånt? jag är nog inte en av dem. Men det händer nog ändå inget.