Så här kär i killen trots allt

6 oktober

Men det är ju skumt då att jag känner mig så här kär i killen trots allt. Tänker en hel massa på honom och orkar inte riktigt vänta på att träffa honom igen. Mina känslor har inte alls nån lust att bara vara kompis. Jag känner nästan lust att prata med honom om det, säga att jag har några underliga känslor jag inte vet hur jag ska förhålla mig till. Undrar vad han skulle säga. Det är så svårt med honom, känns som att han kör efter andra spelregler än andra killar, så att man inte vet hur signalerna ska tolkas.

Hade Thomas agerat som Anders hade det varit solklart att han ville ha mig. Men jag vet inte med Anders. Jag kan bara tro, och se att inget väl tyder på motsatsen. Min skalle vill avvakta, se det bra i att inte blanda in nån skit. Men resten av mig vill röra vid honom, så snart som möjligt. Åtminstone en hejdåkram. Inget konstigt med en sån väl?