25 november
Dagssoundtrack: Outside this bar / American music club
Tråkigt, pinsamt. Usch vad jag skäms för den jag är för Paul. Men bandet har alla medlemmar på hugget nu. Försökt plugga matte.
Nu kan jag va nedstämd för Pauls skull, för allt annat är nog rätt så bra. Snackat med Jonna om bandet, det här KAN faktiskt bli nåt.
Paul har jag bara känt mig förbannat pinsam för idag.
Vi satt i cafeterian, jag, Ingrid och Selvina. Så kom de in på en fin rad, hårdrockarna, den första, den andra, den tredje, och sist Paul. Samtliga med jämna mellanrum på fem meter, de är nästan komiska de där fyra. Jag satt och försökte se oberörd ut när de satte kurs mot ett bord alldeles nära vårt. Men att JAG försökte se oberörd ut hjälpte ju inte när Ingrid och Selvina blev som galna, skrattade halvt ihjäl sig åt mig som satt och stirrade ner i bordet och mumlade "håll käften, håll käften, håll käften". De lade aldrig av heller, utan fortsatte att flina och stirra på mig, medan jag bara kunde se allvarlig och generad ut. Jag vågade såklart inte se åt Paul och hans glada kompisar som satt bara några meter från oss.
Sen så blev han sedd på lunchen också, stod och tog mjölk bakom ryggen på mig, jag vände mig INTE om.
Efter maten, på håltimmen, blev det pinsamt igen. Jag och Ingrid hade ett litet roligt slagsmål, barnsligt skojbråk. Den klassen kom förbi när vi var igång som värst. Jag såg inte när Paul kom, men det var tydligen när jag höll på och gav Ingrid lagom hårda knytnävsslag. Han hade sneglat och småflinat och John hade skrattat åt oss, sa Ingrid.
Vilken tönt han måste tycka att jag är! Sen så hände inget mer speciellt, förutom att jag gjorde mig dödligt pinsam igen före sista lektionen. Jag måste ha tag i Åsa, så jag gick förbi skåpena flera gånger, hon var aldrig där, bara Paul som såg varenda gång. Klart jag borde ha frågat var hon var. Men jag hade inte mod. Hon var tydligen i cafeterian, för sen kom hon ut, och sen stormade även jag iväg och mejade nästan omkull en stackars tjej som bara gapade medan jag flinade och drog vidare.
Jag suckar över Paul nu. Långsamt och tungt.
lördag 26 november 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar